Passionsfrukt och salmiak: Dofterna i mitt liv
Tröstlöst väder idag.
Som sagt, regn i Studiestaden brukar inte vara outhärdligt, men denhär dagen går det till överdrift! Jag har mest lust att frammana en påse Polly ur tomma intet för att slippa gå utanför dörren - och när jag ändå håller på kunde jag frammana Sisterhood of the traveling pants 2 också, så vore kvällen räddad... Men jag har inte kommit så långt ännu, är fortfarande kvar på kaniner-ur-hattar-stadiet, så det lär dröja innan jag slipper obehaget att gå till affären i ösregn. (Jag skriver uppsats om modernt häxväsende just nu och såg dessutom om Harry Potter 5:an igår, därav alla nördiga halvmagiska referenser...)
Har tagit det lugnt med shoppingterapin nu nån vecka, mest pga. att all tid gått åt till tentpluggande. Men nu lär jag igen få farligt mycket tid över mellan skola, aerobics och bandövning... Och dessutom har jag återupptäckt Bodyshop, och planerar att inhandla diverse väldoft inför resan i slutet av November. Bodyshops olika dofter har en märklig förmåga att intensivt förknippas med olika perioder i mitt liv. Nästan lite för intensivt. Det gör återanvändning besvärlig: Jag måste helt enkelt söka mig vidare i sortimentet.
Under förra årets Novemberresa använde jag mango-dushgelen, den passade det tropiska klimatet perfekt och kommer alltid att ta mig tillbaka till fuktig regnskogsluft och trafikstockning på Pan-American Highway. Under föregående års Stockholmsvistelse missbrukade jag sheabutter-bodylotion; Följdaktligen doftar den teater. Under Danmarksresan med dess huvudlösa fester levde jag i ett moln av Tea Rose-parfymoljan. Kokosnötskrämen använde jag ihjäl under mitt första studieår. Detta resmål tror jag skulle matchas rätt bra av Brazilianötskrämen, även om jag är nästan mer sugen på Passionsfruktsvarianten. Är också lite nyfiken på att botanisera bland parfymoljorna igen... Det låter helt klart som om jag borde planera in ett Bodyshop-besök i morgon!
På tal om dofter... Paus för några rader av ohöljd, intensiv propaganda.
Nu under hösten har jag lojalt hållit mig till vad som för tillfället är världens mest fantastiska doft: Miss Elite.
Liten rosa flaska, som jag först avfärdade med en fnysning men som jag sedan fick hem ett prov på.
Sprayade pliktskyldigast på handleden, och glömde bort det.
Två minuter senare kunde jag inte för mitt liv förstå vad det var som doftade salmiak!
Miss Elite visade sig vara långt mer intressant än vad den fjortisaktiga utsidan ger vid handen. Den doftar hallon, anis och lakrits, och är lätt utan att vara fånig och tung utan att vara tantig. Den liknar faktiskt inte något jag någonsin doftat på förut, och jag är kär. Den matchar mig absolut perfekt i höst.
Dags att slita sig från dofternas underbara värld, och återvända till häxornas faschinerande dito. Jag borde faktiskt gå till affären en sväng, men...
Jag hoppas verkligen min älskade Axl Rose visste vad han talade om när han sjöng:
Nothing lasts forever / even cold November rain...
Puss och kram!//Jazz
Som sagt, regn i Studiestaden brukar inte vara outhärdligt, men denhär dagen går det till överdrift! Jag har mest lust att frammana en påse Polly ur tomma intet för att slippa gå utanför dörren - och när jag ändå håller på kunde jag frammana Sisterhood of the traveling pants 2 också, så vore kvällen räddad... Men jag har inte kommit så långt ännu, är fortfarande kvar på kaniner-ur-hattar-stadiet, så det lär dröja innan jag slipper obehaget att gå till affären i ösregn. (Jag skriver uppsats om modernt häxväsende just nu och såg dessutom om Harry Potter 5:an igår, därav alla nördiga halvmagiska referenser...)
Har tagit det lugnt med shoppingterapin nu nån vecka, mest pga. att all tid gått åt till tentpluggande. Men nu lär jag igen få farligt mycket tid över mellan skola, aerobics och bandövning... Och dessutom har jag återupptäckt Bodyshop, och planerar att inhandla diverse väldoft inför resan i slutet av November. Bodyshops olika dofter har en märklig förmåga att intensivt förknippas med olika perioder i mitt liv. Nästan lite för intensivt. Det gör återanvändning besvärlig: Jag måste helt enkelt söka mig vidare i sortimentet.
Under förra årets Novemberresa använde jag mango-dushgelen, den passade det tropiska klimatet perfekt och kommer alltid att ta mig tillbaka till fuktig regnskogsluft och trafikstockning på Pan-American Highway. Under föregående års Stockholmsvistelse missbrukade jag sheabutter-bodylotion; Följdaktligen doftar den teater. Under Danmarksresan med dess huvudlösa fester levde jag i ett moln av Tea Rose-parfymoljan. Kokosnötskrämen använde jag ihjäl under mitt första studieår. Detta resmål tror jag skulle matchas rätt bra av Brazilianötskrämen, även om jag är nästan mer sugen på Passionsfruktsvarianten. Är också lite nyfiken på att botanisera bland parfymoljorna igen... Det låter helt klart som om jag borde planera in ett Bodyshop-besök i morgon!
På tal om dofter... Paus för några rader av ohöljd, intensiv propaganda.
Nu under hösten har jag lojalt hållit mig till vad som för tillfället är världens mest fantastiska doft: Miss Elite.
Liten rosa flaska, som jag först avfärdade med en fnysning men som jag sedan fick hem ett prov på.
Sprayade pliktskyldigast på handleden, och glömde bort det.
Två minuter senare kunde jag inte för mitt liv förstå vad det var som doftade salmiak!
Miss Elite visade sig vara långt mer intressant än vad den fjortisaktiga utsidan ger vid handen. Den doftar hallon, anis och lakrits, och är lätt utan att vara fånig och tung utan att vara tantig. Den liknar faktiskt inte något jag någonsin doftat på förut, och jag är kär. Den matchar mig absolut perfekt i höst.
Dags att slita sig från dofternas underbara värld, och återvända till häxornas faschinerande dito. Jag borde faktiskt gå till affären en sväng, men...
Jag hoppas verkligen min älskade Axl Rose visste vad han talade om när han sjöng:
Nothing lasts forever / even cold November rain...
Puss och kram!//Jazz
High school drama och Prep school fashion
Milda makter, Studiestaden har varit drömskt vacker de senaste dagarna!
Lind- och lönnlöven virvlar runt i luften som i en Hollywoodfilm, och fullmånen har sett alldeles overklig ut där den långsamt stigit över kyrktornet på kvällarna och sjunkit ned igen bakom universitetet på morgnarna som en enorm snöboll... Och idag regnar det - i Hemstan skulle det innebära en trist, våt och allmänt obehaglig dag, men här betyder det bara att luften går lite lättare att andas, och att jag får gömma mig under mitt röda paraply när jag tar en pluggpaus och traskar iväg till handelshögskolans café, köper en kaffe och kollar upp morgondagens tentlokal.
De senaste veckorna har varit ovanligt dramatiska, på ett mindre bra, high-school-aktigt sätt. Jag har en märklig förmåga att bli indragen i vänners kärlekstrubbel och hamna i kläm, så jag borde inte vara förvånad... Men det kryper liksom in under skinnet på en, och får mig alltid illa till mods. Nu har jag dock haft en veckas time-out: Tränat, sysslat med församlingsgrejer och hängt med andra människor för att get my head straight. Och idag har jag tänkt isolera mig totalt och sitta med nosen i filosofiböckerna endast med paus för att se senaste Gossip Girl-avsnittet. Kommer dock inte att funka, insåg jag precis, eftersom jag gärna vill veta var tenten ska vara i morgon... Och fördelen med att bo på campus är förstås att sådant inte kräver särskilt stor ansträngning. Ett halvt kvarters promenad, närmare bestämt.
Igår blev det till min egen stora förvåning lite ex tempore-shopping mellan filosofi- och konstvetenskapsföreläsningen. Jag har hittills ignorerat GinaTricot som en sämre version av H&M, men gav det en chans i går, och kom ut med en underbar, mjuk och varm mörkgrön cardigan med emblem och guldknappar - väldigt mycket Gossip Girl möter Harry Potter, och perfekt att kura ihop sig och skriva tent i i morgon, med mörkröda naglar, rufsig hårknut och ingen make-up.
Veckans skönhets-vill-ha är den där lilla röda puderburken för håret: Dust It, från Osis. Har hört en massa bra om den, och medan jag kategoriskt vägrar moussé och spray kan jag livligt föreställa mig effekterna av ett volymgivande, mattande puder. Känner på mig att det kommer att bli min belöning när mina tre tenter är över.
Veckans stora fråga: Vill jag trassla till den aspekt av mitt liv som för tillfället är underbart okomplicerad genom att sticka söderut över en helg och träffa F? Är verkligen inte säker på det.
Dags att återgå till Platons idévärld, kram på er!
Lind- och lönnlöven virvlar runt i luften som i en Hollywoodfilm, och fullmånen har sett alldeles overklig ut där den långsamt stigit över kyrktornet på kvällarna och sjunkit ned igen bakom universitetet på morgnarna som en enorm snöboll... Och idag regnar det - i Hemstan skulle det innebära en trist, våt och allmänt obehaglig dag, men här betyder det bara att luften går lite lättare att andas, och att jag får gömma mig under mitt röda paraply när jag tar en pluggpaus och traskar iväg till handelshögskolans café, köper en kaffe och kollar upp morgondagens tentlokal.
De senaste veckorna har varit ovanligt dramatiska, på ett mindre bra, high-school-aktigt sätt. Jag har en märklig förmåga att bli indragen i vänners kärlekstrubbel och hamna i kläm, så jag borde inte vara förvånad... Men det kryper liksom in under skinnet på en, och får mig alltid illa till mods. Nu har jag dock haft en veckas time-out: Tränat, sysslat med församlingsgrejer och hängt med andra människor för att get my head straight. Och idag har jag tänkt isolera mig totalt och sitta med nosen i filosofiböckerna endast med paus för att se senaste Gossip Girl-avsnittet. Kommer dock inte att funka, insåg jag precis, eftersom jag gärna vill veta var tenten ska vara i morgon... Och fördelen med att bo på campus är förstås att sådant inte kräver särskilt stor ansträngning. Ett halvt kvarters promenad, närmare bestämt.
Igår blev det till min egen stora förvåning lite ex tempore-shopping mellan filosofi- och konstvetenskapsföreläsningen. Jag har hittills ignorerat GinaTricot som en sämre version av H&M, men gav det en chans i går, och kom ut med en underbar, mjuk och varm mörkgrön cardigan med emblem och guldknappar - väldigt mycket Gossip Girl möter Harry Potter, och perfekt att kura ihop sig och skriva tent i i morgon, med mörkröda naglar, rufsig hårknut och ingen make-up.
Veckans skönhets-vill-ha är den där lilla röda puderburken för håret: Dust It, från Osis. Har hört en massa bra om den, och medan jag kategoriskt vägrar moussé och spray kan jag livligt föreställa mig effekterna av ett volymgivande, mattande puder. Känner på mig att det kommer att bli min belöning när mina tre tenter är över.
Veckans stora fråga: Vill jag trassla till den aspekt av mitt liv som för tillfället är underbart okomplicerad genom att sticka söderut över en helg och träffa F? Är verkligen inte säker på det.
Dags att återgå till Platons idévärld, kram på er!
