Lyckojazz

Julkänslor i Oktober - where's the sense in that?? Kan det ha berott på att jag kom hem från föreläsningarna halv sex, precis som ring jul förra året? Eller bara på att jag för en gångs skull bär en röd tröja? Konstigt!

Det där med "röd tröja" är också konstigt. För ett par år sedan bestod halva min garderob av röda kläder. Men häromveckan då jag skulle hitta något rött till dendär "red t-shirt for Burma"-dagen insåg jag att något har gått på tok med min garderob. Efter mycket letande hittade jag en gammal tröja längst in, som jag inte använt frivilligt på tre-fyra år. Det var det enda röda plagget förutom någon ylletröja och en pyjamas. 
What?
Rött är min absoluta favoritfärg, och jag minns hur förvånade mina universitetsvänner blev när jag sade det - och hur förvånad jag blev över att de inte redan fattat det. Men en snabb titt i klädskåpet förklarade saken - alla mina röda kläder har sakta men säkert ersatts av brunt, grått och mörkblått. Döm om min förvåning - jag lovar, jag har inte märkt det! Somewhere along the way gick jag från att ha klätt mig i lysande klara färger till att gömma mig. För det är ju det jag har gjort. Visst, jag gillar brunt och mörkblått på kläder, men det finns ju gränser!
Sagt och gjort - det bar iväg till Kappahl, där jag träffade en mjuk, lång t-skjortklänning med halvlånga, lösa puffärmar och vackert fall under bysten. Och den var röd, lysande julröd, exakt min egen röda nyans. Den blev min, förstås.

Det om kläder. Jag borde egentligen skriva skolarbeten - har alldeles tillräckligt med text som ska produceras ännu ikväll. Imorgon blir det föreläsningar som vanligt, och sen ska jag och ta stelkrampspruta inför Resan med stort R. Och sen blir det ännu en gästföreläsning.
Jag gillar det där med gästföreläsningar, på något vis - det är nog dendär universitetsstämningen, dendär nonchalant intellektuella atmosfären som alltid uppstår på de där frivilliga föreläsningarna. Någon överutbildad, holländsk professor föreläser någon timme om ett smalt, onödigt och superintressant ämne, och åhörarna ställer sedan en massa högintellektuella, onödiga frågor. Facktermer slängs vårdslöst fram och tillbaka, kontroversiella påståenden kastas fram bara för att chocka och provocera, och professorer och studeranden behandlar varandra med samma respekt(-löshet). Jag bara sitter där och njuter, njuter av att vara en del av klichén.

Imorgon ska jag också börja med hormontabletterna, för att få ordning på min röda vecka så jag slipper Aunt Flo på Resan. Gillar ändå inte tanken på att fiffla med mina kroppsfunktioner på det sättet! Jag vet att jag är lätt över-nojig, men hallå, jag vill ju inte ens använda tamponger i onödan! Först lär dom oss att absolut inte stoppa in ärter i näsan, och sen väntar dom sig plötsligt att vi glatt ska stoppa upp stora bommullsklumpar i andra änden... Så lite främmande föremål och substanser i min kropp som möjligt, tack. Fast om jag vågar ska jag börja använda Moon-cup. Det är verkligen en sjukt bra grej.