Passionsfrukt och salmiak: Dofterna i mitt liv
Tröstlöst väder idag.
Som sagt, regn i Studiestaden brukar inte vara outhärdligt, men denhär dagen går det till överdrift! Jag har mest lust att frammana en påse Polly ur tomma intet för att slippa gå utanför dörren - och när jag ändå håller på kunde jag frammana Sisterhood of the traveling pants 2 också, så vore kvällen räddad... Men jag har inte kommit så långt ännu, är fortfarande kvar på kaniner-ur-hattar-stadiet, så det lär dröja innan jag slipper obehaget att gå till affären i ösregn. (Jag skriver uppsats om modernt häxväsende just nu och såg dessutom om Harry Potter 5:an igår, därav alla nördiga halvmagiska referenser...)
Har tagit det lugnt med shoppingterapin nu nån vecka, mest pga. att all tid gått åt till tentpluggande. Men nu lär jag igen få farligt mycket tid över mellan skola, aerobics och bandövning... Och dessutom har jag återupptäckt Bodyshop, och planerar att inhandla diverse väldoft inför resan i slutet av November. Bodyshops olika dofter har en märklig förmåga att intensivt förknippas med olika perioder i mitt liv. Nästan lite för intensivt. Det gör återanvändning besvärlig: Jag måste helt enkelt söka mig vidare i sortimentet.
Under förra årets Novemberresa använde jag mango-dushgelen, den passade det tropiska klimatet perfekt och kommer alltid att ta mig tillbaka till fuktig regnskogsluft och trafikstockning på Pan-American Highway. Under föregående års Stockholmsvistelse missbrukade jag sheabutter-bodylotion; Följdaktligen doftar den teater. Under Danmarksresan med dess huvudlösa fester levde jag i ett moln av Tea Rose-parfymoljan. Kokosnötskrämen använde jag ihjäl under mitt första studieår. Detta resmål tror jag skulle matchas rätt bra av Brazilianötskrämen, även om jag är nästan mer sugen på Passionsfruktsvarianten. Är också lite nyfiken på att botanisera bland parfymoljorna igen... Det låter helt klart som om jag borde planera in ett Bodyshop-besök i morgon!
På tal om dofter... Paus för några rader av ohöljd, intensiv propaganda.
Nu under hösten har jag lojalt hållit mig till vad som för tillfället är världens mest fantastiska doft: Miss Elite.
Liten rosa flaska, som jag först avfärdade med en fnysning men som jag sedan fick hem ett prov på.
Sprayade pliktskyldigast på handleden, och glömde bort det.
Två minuter senare kunde jag inte för mitt liv förstå vad det var som doftade salmiak!
Miss Elite visade sig vara långt mer intressant än vad den fjortisaktiga utsidan ger vid handen. Den doftar hallon, anis och lakrits, och är lätt utan att vara fånig och tung utan att vara tantig. Den liknar faktiskt inte något jag någonsin doftat på förut, och jag är kär. Den matchar mig absolut perfekt i höst.
Dags att slita sig från dofternas underbara värld, och återvända till häxornas faschinerande dito. Jag borde faktiskt gå till affären en sväng, men...
Jag hoppas verkligen min älskade Axl Rose visste vad han talade om när han sjöng:
Nothing lasts forever / even cold November rain...
Puss och kram!//Jazz
Som sagt, regn i Studiestaden brukar inte vara outhärdligt, men denhär dagen går det till överdrift! Jag har mest lust att frammana en påse Polly ur tomma intet för att slippa gå utanför dörren - och när jag ändå håller på kunde jag frammana Sisterhood of the traveling pants 2 också, så vore kvällen räddad... Men jag har inte kommit så långt ännu, är fortfarande kvar på kaniner-ur-hattar-stadiet, så det lär dröja innan jag slipper obehaget att gå till affären i ösregn. (Jag skriver uppsats om modernt häxväsende just nu och såg dessutom om Harry Potter 5:an igår, därav alla nördiga halvmagiska referenser...)
Har tagit det lugnt med shoppingterapin nu nån vecka, mest pga. att all tid gått åt till tentpluggande. Men nu lär jag igen få farligt mycket tid över mellan skola, aerobics och bandövning... Och dessutom har jag återupptäckt Bodyshop, och planerar att inhandla diverse väldoft inför resan i slutet av November. Bodyshops olika dofter har en märklig förmåga att intensivt förknippas med olika perioder i mitt liv. Nästan lite för intensivt. Det gör återanvändning besvärlig: Jag måste helt enkelt söka mig vidare i sortimentet.
Under förra årets Novemberresa använde jag mango-dushgelen, den passade det tropiska klimatet perfekt och kommer alltid att ta mig tillbaka till fuktig regnskogsluft och trafikstockning på Pan-American Highway. Under föregående års Stockholmsvistelse missbrukade jag sheabutter-bodylotion; Följdaktligen doftar den teater. Under Danmarksresan med dess huvudlösa fester levde jag i ett moln av Tea Rose-parfymoljan. Kokosnötskrämen använde jag ihjäl under mitt första studieår. Detta resmål tror jag skulle matchas rätt bra av Brazilianötskrämen, även om jag är nästan mer sugen på Passionsfruktsvarianten. Är också lite nyfiken på att botanisera bland parfymoljorna igen... Det låter helt klart som om jag borde planera in ett Bodyshop-besök i morgon!
På tal om dofter... Paus för några rader av ohöljd, intensiv propaganda.
Nu under hösten har jag lojalt hållit mig till vad som för tillfället är världens mest fantastiska doft: Miss Elite.
Liten rosa flaska, som jag först avfärdade med en fnysning men som jag sedan fick hem ett prov på.
Sprayade pliktskyldigast på handleden, och glömde bort det.
Två minuter senare kunde jag inte för mitt liv förstå vad det var som doftade salmiak!
Miss Elite visade sig vara långt mer intressant än vad den fjortisaktiga utsidan ger vid handen. Den doftar hallon, anis och lakrits, och är lätt utan att vara fånig och tung utan att vara tantig. Den liknar faktiskt inte något jag någonsin doftat på förut, och jag är kär. Den matchar mig absolut perfekt i höst.
Dags att slita sig från dofternas underbara värld, och återvända till häxornas faschinerande dito. Jag borde faktiskt gå till affären en sväng, men...
Jag hoppas verkligen min älskade Axl Rose visste vad han talade om när han sjöng:
Nothing lasts forever / even cold November rain...
Puss och kram!//Jazz
Kommentarer
Postat av: Anja
Svar:
Haha, bortsett från att det är tjejbyxor ;)
Postat av: Anja
Svar:
Åh, inspiration! Jag älskar Gossip Girl.
Trackback
