Twilightiserad och måndagsyr
Lite dimmig i huvudet har jag varit idag, minst sagt. Natten till måndagen blir alltid väldigt kort, då jag är utvilad efter helgen och aldrig har lust att lägga mig, men måste upp klockan sex för hindilektion på måndag morgon... Och denna gång blev det tre timmars sömn för mig. Att stiga upp var inget problem, men lägg åtta timmar av föreläsningar på det och det börjar kännas lite!
Jag kom hem kring fyra och insåg att jag var alldeles för yr, rastlös och ofokuserad för att få några studier gjorda. Beslöt istället att sticka till gymmet, vilket var en riktigt bra ide - dansa skulle jag aldrig ha kunnat, men att mekaniskt följa en aerobicsinstruktör och lyfta lite tunga saker var precis lagom hjärndött för mig idag.
Nu sitter jag i havsgrön sammetsmysdress, drömmer om choklad och ska strax se färdigt Twilight. Jag brydde mig inte i böckerna, och jag inser inte riktigt Robert Pattinsons skönhet - men det är något särskilt med den där filmen. Det vackra fotot, de blågröngrå färgerna och en stämning som man verkligen dras in i... Dessutom är omgivningarna spökligt lika Hemstaden.
Jag märkte att jag har en klar favoritscen, en som jag insåg storheten i redan på bio: Baseballscenen. Det låter hur tråkigt som helst, men ni som sett Twilight förstår vad jag menar. Den är så vacker, märkligt sexig, och intensiv tack vare Muses Supermassive Black Hole.
Twilight passar verkligen extra bra att se nu, när Studiestaden är lika regnig och olycksbådande dyster som omgivningarna i filmen. Man borde göra en dans av hela Twilight, egentligen. Kunde bli nästa koreografiprojekt, ifall jag kan få Patrik övertygad...
Nu - tillbaka till filmen. Dedär underbara nomadvampyrerna har försvunnit in i skogen igen, och Carlyle är beskyddande
och orolig och allmänt manlig, och jag gillar Bella mer och mer...
Ha en skön kväll ni också!
xoxo//Jazz
Jag kom hem kring fyra och insåg att jag var alldeles för yr, rastlös och ofokuserad för att få några studier gjorda. Beslöt istället att sticka till gymmet, vilket var en riktigt bra ide - dansa skulle jag aldrig ha kunnat, men att mekaniskt följa en aerobicsinstruktör och lyfta lite tunga saker var precis lagom hjärndött för mig idag.
Nu sitter jag i havsgrön sammetsmysdress, drömmer om choklad och ska strax se färdigt Twilight. Jag brydde mig inte i böckerna, och jag inser inte riktigt Robert Pattinsons skönhet - men det är något särskilt med den där filmen. Det vackra fotot, de blågröngrå färgerna och en stämning som man verkligen dras in i... Dessutom är omgivningarna spökligt lika Hemstaden.
Jag märkte att jag har en klar favoritscen, en som jag insåg storheten i redan på bio: Baseballscenen. Det låter hur tråkigt som helst, men ni som sett Twilight förstår vad jag menar. Den är så vacker, märkligt sexig, och intensiv tack vare Muses Supermassive Black Hole.
Twilight passar verkligen extra bra att se nu, när Studiestaden är lika regnig och olycksbådande dyster som omgivningarna i filmen. Man borde göra en dans av hela Twilight, egentligen. Kunde bli nästa koreografiprojekt, ifall jag kan få Patrik övertygad...
Nu - tillbaka till filmen. Dedär underbara nomadvampyrerna har försvunnit in i skogen igen, och Carlyle är beskyddande
och orolig och allmänt manlig, och jag gillar Bella mer och mer...
Ha en skön kväll ni också!
xoxo//Jazz
Stilikoner och Dirty Dancing
Vi diskuterade stilikoner efter dansen igår. Rätt typiskt omklädningsrumssnack; det brukar alltid handla om kläder, figur och skönhet. (Och om hur killarna dansat, det är ju alltid kul att analysera...) Och det var spännande att höra på de andra: Mir ser bara på unga musiker typ Regina Spector, Amelie är Audrey Hepburn-fan á la Blair Waldorf, och Dina älskar Rihannas stil. Och det syns på dem, när jag tänker efter.
Jag har lite svårt att välja en enda stilikon, men jag vet att jag kan googla Misha Barton och bli inspirerad varje gång. Älskar verkligen hennes blandning av boho och grunge. Chloë Sevigny är nästan lika inspirerande. Annars får jag alltid en massa inspiration från Teen Vogue - deras återkommande fashion shoots med preppy internatskolestil är alltid fantastiska, även om jag reserverar den stilen för de mörkaste vintermånaderna. För tillfället inspireras jag nästan allra mest av Kurt Cobain och annan nittiotalsgrunge, om jag ska vara ärlig: Galna t-shirts, slitna jeans och rutiga skjortor i bästa tomboystil. I love.
För tillfället har jag reselängtan. Jag har fått en massa flashbacks från Hollandsresan i höstas, och framför allt från Peru för två år sen - åh. Men någon resa står inte på programmet de närmaste månaderna - jag får vackert hålla mig i landet och jobba vidare med arkeologiuppsatsen,litteraturvetenskapen, hindin och dansen. Sommaren vill jag inte riktigt tänka på, för sommaren betyder F, och F vill jag definitivt inte tänka på. Inte nu.
Dansen i går gick bra, Hairspraydanserna var riktigt kul. You can't stop the beat är en sån suverän låt! Vi repeterade lite från Dirty Dancing också, vi har ju showen på kommande och dendär dansen som ungdomarna dansar i hemlighet, ni vet, ska ingå. Vi ska återskapa watermelon-scenen är det tänkt. Det var inte helt otrevligt! Jag har älskat Dirty Dancing i evigheter, och just dendär dansen är så... nå, lite dirty är den väl. (Och jo, Indie var där. Jag måste verkligen skärpa mig. Men roligt hade vi...)
Dags att gå en sväng via Stamkrogen och träffa Lis och Rambo. Ha en skön lördagkväll!
xoxo//Jazz
Jag har lite svårt att välja en enda stilikon, men jag vet att jag kan googla Misha Barton och bli inspirerad varje gång. Älskar verkligen hennes blandning av boho och grunge. Chloë Sevigny är nästan lika inspirerande. Annars får jag alltid en massa inspiration från Teen Vogue - deras återkommande fashion shoots med preppy internatskolestil är alltid fantastiska, även om jag reserverar den stilen för de mörkaste vintermånaderna. För tillfället inspireras jag nästan allra mest av Kurt Cobain och annan nittiotalsgrunge, om jag ska vara ärlig: Galna t-shirts, slitna jeans och rutiga skjortor i bästa tomboystil. I love.
För tillfället har jag reselängtan. Jag har fått en massa flashbacks från Hollandsresan i höstas, och framför allt från Peru för två år sen - åh. Men någon resa står inte på programmet de närmaste månaderna - jag får vackert hålla mig i landet och jobba vidare med arkeologiuppsatsen,litteraturvetenskapen, hindin och dansen. Sommaren vill jag inte riktigt tänka på, för sommaren betyder F, och F vill jag definitivt inte tänka på. Inte nu.
Dansen i går gick bra, Hairspraydanserna var riktigt kul. You can't stop the beat är en sån suverän låt! Vi repeterade lite från Dirty Dancing också, vi har ju showen på kommande och dendär dansen som ungdomarna dansar i hemlighet, ni vet, ska ingå. Vi ska återskapa watermelon-scenen är det tänkt. Det var inte helt otrevligt! Jag har älskat Dirty Dancing i evigheter, och just dendär dansen är så... nå, lite dirty är den väl. (Och jo, Indie var där. Jag måste verkligen skärpa mig. Men roligt hade vi...)
Dags att gå en sväng via Stamkrogen och träffa Lis och Rambo. Ha en skön lördagkväll!
xoxo//Jazz
Hairspray och ghosts of my past
Våren ska vara en tid för nya bekantskaper, men i mitt fall är det visst tvärtom! Har varit ute med Matrix några gånger nu, efter en tre månaders paus, och nu gick jag precis med på att träffa en gammal dejt igen helt randomly. Jag är inte alls säker på att det var en bra ide. Ibland finns det orsaker till varför det kallas just spöken från det förflutna - det är inte alltid helt behagligt att träffa dem igen...
Vår förresten, så lagom heller - snöyra och vitt överallt i studiestaden idag, efter en härligt varm och slaskig vecka. Typiskt. Men man får anpassa sig: Jag plockade fram mitt mörkröda nagellack igen, och har ägnat de senaste timmarna åt lite kvinnlig multitasking: Lackat naglarna, läst igenom en bok för avhandlingen och skrivit ettpar sidor om den, kokat en snabb soppa vid sidan av skrivandet och spelat Muses Unintended på gitarren. Den är så vacker, en sådan gråtlåt.
Ikväll är det dansövning igen, och jag kan inte låta bli att hoppas att Indie ska vara där... Jag borde inte, men det är så mycket roligare när jag får tillbringa pauserna skrattandes med honom. Suck.
Fashionvise är jag ganska mekanisk nu - roterar mina T-shirtfynd med ett par basic cardigans till, mina bekvämaste, mest slitna jeans, stor halsduk och knähöga teddyfodrade stövlar. T-shirts med roliga retrotryck är verkligen min wardrobe staple nummer ett - men milda makter vad jag längtar tills jag får börja kombinera dem med fjolårets mockasiner och Keds, eller ettpar åttiotalstrainers. Och min slitna bruna läderväska och rufsigt sommarhår till det. Åh.
Nu måste jag hitta min gråa body och min storrutiga favoritskjorta inför dansen. Vi ska öva Hairsprays You can't stop the beat idag om jag minns rätt, så det blir nog full fart!:) Alltid skönast att slänga en stor skjorta över bodyn i pauserna, istället för tighta juicy-hoodies. Jag älskade Hairspray nästan lika mycket som Mamma Mia, så jag ser så mycket framemot att gå igenom danserna i den!
Okej, var är min skjorta nu då...
Puss på er alla!
//Jazz
Vår förresten, så lagom heller - snöyra och vitt överallt i studiestaden idag, efter en härligt varm och slaskig vecka. Typiskt. Men man får anpassa sig: Jag plockade fram mitt mörkröda nagellack igen, och har ägnat de senaste timmarna åt lite kvinnlig multitasking: Lackat naglarna, läst igenom en bok för avhandlingen och skrivit ettpar sidor om den, kokat en snabb soppa vid sidan av skrivandet och spelat Muses Unintended på gitarren. Den är så vacker, en sådan gråtlåt.
Ikväll är det dansövning igen, och jag kan inte låta bli att hoppas att Indie ska vara där... Jag borde inte, men det är så mycket roligare när jag får tillbringa pauserna skrattandes med honom. Suck.
Fashionvise är jag ganska mekanisk nu - roterar mina T-shirtfynd med ett par basic cardigans till, mina bekvämaste, mest slitna jeans, stor halsduk och knähöga teddyfodrade stövlar. T-shirts med roliga retrotryck är verkligen min wardrobe staple nummer ett - men milda makter vad jag längtar tills jag får börja kombinera dem med fjolårets mockasiner och Keds, eller ettpar åttiotalstrainers. Och min slitna bruna läderväska och rufsigt sommarhår till det. Åh.
Nu måste jag hitta min gråa body och min storrutiga favoritskjorta inför dansen. Vi ska öva Hairsprays You can't stop the beat idag om jag minns rätt, så det blir nog full fart!:) Alltid skönast att slänga en stor skjorta över bodyn i pauserna, istället för tighta juicy-hoodies. Jag älskade Hairspray nästan lika mycket som Mamma Mia, så jag ser så mycket framemot att gå igenom danserna i den!
Okej, var är min skjorta nu då...
Puss på er alla!
//Jazz
Vårtecken och fasansfullt 80-talsmode
Jag försökte shoppa på Gina Tricot idag. Det gick inget vidare. Jag har älskat den butiken under hela vintern, och inte kunnat gå in där utan att komma ut med en preppy cardigan eller en bohemisk tunikaklänning. Men nu var jag tvungen att gå ut efter tio minuter - det blev helt enkelt för mycket med alla zebrarandiga mintgröna tights och neonrosa pannband. Vidrigt, helt enkelt.
Jag har visserligen inte själv upplevt åttiotalsmodet annat än i form av sparkdräkter, men medan 70-talets hippiemode känns härligt avslappnat och välkommet ligger 80-talet alldeles för nära i tiden ännu. Och ärligt talat - sedan när blev det snyggt med chinos? Stora och bylsiga kring höfterna, snäva vid vristerna och oftast en halv decimeter för korta. Milda makter. Jag vet att vi rusar genom årtiondena i modevärlden för tillfället, men innebär dethär att vi nästa sommar förväntas plocka fram tröjor som visar midjan och stretchjeans med påmålade slitningar? Visst, det är snart ett decennium sedan nittiotalet, vilket i modevärlden är en evighet - men mina högstadiekläder ska ligga bortglömda på vinden ända tills jag om ca. tio år får en dotter som kan uppskatta 90-talsmodet.
(Jag ska erkänna: Det jag faktiskt älskar med åttiotalsmodet är dedär stora collegetröjorna med avklippta halsringningar á la Flashdance. Men det är det enda. Och det har varit en del av min hemmagarderob i ett par år redan...)
Jag gick genom hela Februari utan att skönhetsshoppa över huvudtaget. Nu är dock Clarins-hudkrämen slut, och jag behöver hitta en billigare ersättare - skulle ju inte direkt gå och köpa Clarins åt mig själv... Men jag är nyfiken på ett lite billigare franskt märke, Themis, som verkar bra. Har någon av er provat det?
Ny bodylotion skulle jag också behöva, använder upp mitt älskade papaya-bodybutter alldeles för snabbt annars. Men jag har ju hunnit prova mig igenom hela sortimentet i Studiestaden, och kan dofterna utantill vid dethär laget - tråkigt! Borde ta en tur till Hufvudstaden igen så såningom - sist blev det ju bara Lush-shopping.
Här i Studiestaden slaskar det, och jag hoppas att detta är våren - det är ju faktiskt mitten av mars redan! Ett tydligt vårtecken är i alla fall att jag, som inte frivilligt använder högklackat och aldrig förstått mig på den rådande skofetishen bland kvinnor i min ålder, plötsligt vill se på vårskor. Också här slår allt över i åttiotal, men i vissa fall blir det inte så tokigt - jag blev en aning kär i ett par svarta hightops i satin och läder med sammetssnören. Lite aerobics-chict.
Ett annat vårtecken är definitivt att jag, som levt med konstant mörkröda naglar sen Oktober och älskat det, ska ikväll måla på en hederlig fransk manikyr. Skulle aldrig hända vintertid. Min nagellackssamling är för tillfället ganska blygsam: Åtta lack, i färgskala från hudfärgat och beige till brandbilsrött, blodrött, mörklilarött och svart. Inget desto galnare - inget grönt, inte ens ett blått lack. Och det här är alltså flickan som för några år sedan älskade sitt knallturkosa lack och brukade ha lilarandiga naglar! Jag skulle faktiskt trivas i ett skogsgrönt lack just nu, men var hittar man sådana? Sen är jag lite sugen på något av O.P.I:s dystra mullvadsnyanser. Men nu som sagt, blir det en vårig fransk manikyr.
Håller på att förnya T-skjortgarderoben inför sommaren, minns att jag hade brist på den fronten förra sommaren. I februari hittade jag två fina på Gina Tricot, och nu tog jag och Rania en tur i H&M och vilket utbud! Det är kanske det enda positiva med detta 80-talsmode - att det går att hitta galna t-skjortor med James Deantryck och fredssymboler i vanliga HM. Jag kommer att ha så svårt att välja, men James och någon annan retro-tshirt ska definitivt hem till mig denna vecka.
På shoppinghumör igen, alltså. Det är ett vårtecken i sig det med!
Xo//Jazz
Jag har visserligen inte själv upplevt åttiotalsmodet annat än i form av sparkdräkter, men medan 70-talets hippiemode känns härligt avslappnat och välkommet ligger 80-talet alldeles för nära i tiden ännu. Och ärligt talat - sedan när blev det snyggt med chinos? Stora och bylsiga kring höfterna, snäva vid vristerna och oftast en halv decimeter för korta. Milda makter. Jag vet att vi rusar genom årtiondena i modevärlden för tillfället, men innebär dethär att vi nästa sommar förväntas plocka fram tröjor som visar midjan och stretchjeans med påmålade slitningar? Visst, det är snart ett decennium sedan nittiotalet, vilket i modevärlden är en evighet - men mina högstadiekläder ska ligga bortglömda på vinden ända tills jag om ca. tio år får en dotter som kan uppskatta 90-talsmodet.
(Jag ska erkänna: Det jag faktiskt älskar med åttiotalsmodet är dedär stora collegetröjorna med avklippta halsringningar á la Flashdance. Men det är det enda. Och det har varit en del av min hemmagarderob i ett par år redan...)
Jag gick genom hela Februari utan att skönhetsshoppa över huvudtaget. Nu är dock Clarins-hudkrämen slut, och jag behöver hitta en billigare ersättare - skulle ju inte direkt gå och köpa Clarins åt mig själv... Men jag är nyfiken på ett lite billigare franskt märke, Themis, som verkar bra. Har någon av er provat det?
Ny bodylotion skulle jag också behöva, använder upp mitt älskade papaya-bodybutter alldeles för snabbt annars. Men jag har ju hunnit prova mig igenom hela sortimentet i Studiestaden, och kan dofterna utantill vid dethär laget - tråkigt! Borde ta en tur till Hufvudstaden igen så såningom - sist blev det ju bara Lush-shopping.
Här i Studiestaden slaskar det, och jag hoppas att detta är våren - det är ju faktiskt mitten av mars redan! Ett tydligt vårtecken är i alla fall att jag, som inte frivilligt använder högklackat och aldrig förstått mig på den rådande skofetishen bland kvinnor i min ålder, plötsligt vill se på vårskor. Också här slår allt över i åttiotal, men i vissa fall blir det inte så tokigt - jag blev en aning kär i ett par svarta hightops i satin och läder med sammetssnören. Lite aerobics-chict.
Ett annat vårtecken är definitivt att jag, som levt med konstant mörkröda naglar sen Oktober och älskat det, ska ikväll måla på en hederlig fransk manikyr. Skulle aldrig hända vintertid. Min nagellackssamling är för tillfället ganska blygsam: Åtta lack, i färgskala från hudfärgat och beige till brandbilsrött, blodrött, mörklilarött och svart. Inget desto galnare - inget grönt, inte ens ett blått lack. Och det här är alltså flickan som för några år sedan älskade sitt knallturkosa lack och brukade ha lilarandiga naglar! Jag skulle faktiskt trivas i ett skogsgrönt lack just nu, men var hittar man sådana? Sen är jag lite sugen på något av O.P.I:s dystra mullvadsnyanser. Men nu som sagt, blir det en vårig fransk manikyr.
Håller på att förnya T-skjortgarderoben inför sommaren, minns att jag hade brist på den fronten förra sommaren. I februari hittade jag två fina på Gina Tricot, och nu tog jag och Rania en tur i H&M och vilket utbud! Det är kanske det enda positiva med detta 80-talsmode - att det går att hitta galna t-skjortor med James Deantryck och fredssymboler i vanliga HM. Jag kommer att ha så svårt att välja, men James och någon annan retro-tshirt ska definitivt hem till mig denna vecka.
På shoppinghumör igen, alltså. Det är ett vårtecken i sig det med!
Xo//Jazz
